I Bildrättigheternas ABC går vi igenom grundläggande upphovsrättsfrågor. På sidan kan du läsa om hur begreppet verk definieras i upphovsrättslagen, den upphovsrättsliga skyddstiden samt upphovsmannens ekonomiska och moraliska rättigheter. I inskränkningsbestämmelserna som följer därefter kan du kontrollera de situationer där tillstånd av upphovsmannen inte behövs för att använda en bild. I slutet av sidan finns information om när upphovsrätten kan överföras eller överlåtas. I slutet finns också nyttiga länkar via vilka du får ytterligare information om upphovsrättsfrågor.

1. Verk

Enligt upphovsrättslagen har den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk upphovsrätt till verket. Skyddade verk är bland annat fotografiskt verk eller något annat bildkonstverk, ett alster av byggnadskonst, konsthantverk eller konstindustri, karta, annat i teckning eller grafik eller plastisk form utfört verk av beskrivande art samt datorprogram eller annat verk.

Upphovsrätten skyddar det skapande arbetets innehåll, den form som uttrycker verket. Verkets idé, tema eller informationsinnehåll skyddas inte. I upphovsrättslagen föreskrivs också om skydd för foton.

Bildkonstverk

Bildkonstverk är målningar, skulpturer, teckningar, textiler och grafik, installationer, miljökonst och motsvarande verk. Video- och multimedieverk är i allmänhet audiovisuella verk. Frågan om det handlar om ett bildkonstverk eller ett audiovisuellt verk avgörs från fall till fall.

För att beviljas skydd ska ett bildkonstverk överskrida tröskeln för verk, dvs. det ska vara självständigt och originellt. Hög konstnärlig kvalitet förutsätts dock inte, och därför är tröskeln för verk inom bildkonst låg.

Ur ett upphovsrättsligt perspektiv saknar det betydelse på vilket material en bild är tryckt. Även en teckning som tryckts på en handduk kan vara ett självständigt och originellt verk. Sedvanliga layoutplaner har däremot inte beviljats skydd.

Fotografiskt verk

Ett fotografiskt verk är ett verk som skapats genom fotografering eller på motsvarande sätt. De fotografier skyddas som verk som överskrider tröskeln för verk. Upphovsrättsrådet har i utlåtandet TN 2013:3 om tröskeln för verk konstaterat att Kalle Kultalas nyhetsbild från 1961 av president Urho Kekkonen på Hawaii överstiger tröskeln för verk.Fotografier som inte överskrider tröskeln för verk skyddas som vanliga fotografier. Fotografier har kortare skyddstid än verk.

Grunder för skyddet

Upphovsrätten uppstår direkt med stöd av lagen när verket skapas. Skyddstiden för ett bildkonstverk börjar när verket är tillräckligt självständigt och originellt för att överskrida tröskeln för verk. Även utkast eller halvfärdiga eller osignerade verk kan beviljas skydd.

Endast människor kan beviljas upphovsrätt och inte företag – utom i vissa fall. Upphovsrätt kan dock överlåtas till företag genom avtal. Beviljande av upphovsrätt eller närstående rättigheter till ett fotografi förutsätter inte registrering, anmälan eller anteckning av upphovsmannen om att verket är skyddat.

Som upphovsman betraktas den som genom sin kreativa insats har skapat verket. Tekniska assistenter som agerar enligt upphovsmannens anvisningar, såsom gjutare, är inte upphovsmän. Inte heller den som kommit med idén betraktas som upphovsman, om verkets konkreta form är resultatet av någon annans kreativa insats. Om verket har flera upphovsmän och verkets delar inte bildar självständiga verk har alla gemensam upphovsrätt.

 ©-märkning

Märkningen ”© rättsinnehavarens namn och verkets första utgivningsår” är ett universellt upphovsrättsligt sätt att märka ut upphovsrättens innehavare. I publicerade alster anger märkningen rättsinnehavaren med vars tillstånd verket har kopierats (t.ex. © Kirsi Kuva 2015).

2. Upphovsrättens skyddstid

Upphovsrättslagen skyddar verk under en viss tid. När skyddstiden gått ut får verken användas fritt utan separat tillstånd. Den upphovsrättsliga skyddstiden kan dock variera från land till land. Upphovsrätten för verk som härstammar från Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) gäller under upphovsmannens livstid och därefter i 70 år från utgången av upphovsmannens dödsår. För verk utanför EES fastställs skyddstiden enligt skyddstiden i verkets ursprungsland. I allmänhet är den 50 år från utgången av upphovsmannens dödsår.

Det är fritt att använda verk som inte omfattas av skyddstiden. Undervisnings- och kulturministeriet kan dock förbjuda användningen av verk i offentligheten, om det anses kränka den andliga odlingens intressen.

Fotografiers skyddstid

Skyddstiden för vanliga fotografier är 50 år från utgången av året då fotografiet togs. För fotografier som överskrider tröskeln för verk är skyddstiden alltid 70 år från slutet av konstnärens dödsår.

3. Ekonomiska rättigheter

Enligt upphovsrättslagen har upphovsmannen uteslutande rätt att förfoga över verket. Detta innefattar rätten att framställa exemplar av det och genom att göra det tillgängligt för allmänheten. Det innefattar även rätten att förfoga över verket i ursprungligt eller ändrat skick, i översättning eller bearbetning, i annan konstart eller i annan teknik.

Som framställning av exemplar anses all slags kopiering av verket, såsom att trycka bilden i tryckalster. Enligt ordalydelsen i upphovsrättslagen är framställning av exemplar, liksom också digitalisering av fotografier eller bildkonstverk.

Med offentlig utställning av verket avses att det visas offentligt utan att tekniska hjälpmedel används. Offentlig utställning av verket utan tekniska hjälpmedel är till exempel att visa verket på en konstutställning. Användning av bilder av verk i tv och på webben är förmedling av verk till allmänheten.

Rätten att distribuera verk skyddar distribueringen av verk för försäljning, uthyrning eller utlåning. Försäljning och uthyrning av konstverk och fotografiska verk är distribution av verk.

Ersättning för vidareförsäljning

Upphovsmannen har en oöverlåtbar rätt till ersättning för vidareförsäljning när det gäller professionell och offentlig vidareförsäljning av bildkonstverk. Ersättningen omfattar också fotografiska verk samt produktserier inom konsthantverk och konstindustri.

Upphovsmannens rätt till ersättning för vidareförsäljning uppstår vid köptidpunkten. En professionell auktionsförrättare eller konsthandlare ansvarar för betalningen av ersättningen och rapporteringen av försäljning som omfattas av betalningsskyldigheten.

Rätt att få tillgång till ett verk

Upphovsmannen till ett bildkonstverk och rättsinnehavaren har rätt att till påseende få och fotografera ett verk om det är nödvändigt för att göra upphovsmannens ekonomiska rättigheter gällande, till exempel för produktion av postkort eller upphovsmannens konstnärliga verksamhet. Detta ska dock ske så att det inte medför oskäliga olägenheter för verkets ägare eller innehavare. Fotografier samt produkter inom konsthantverk, konstindustri och byggnadskonst medför inte rätt att få tillgång till ett verk.

Bearbetning av verk

Upphovsmannen har uteslutande rätt att ändra och bearbeta ett verk. Bearbetning av ett verk upphäver inte den ursprungliga upphovsmannens rättigheter, utan bearbetning kräver tillstånd av upphovsmannen. Om upphovsmannen genom att fritt bearbeta ett verk har åstadkommit ett nytt och självständigt verk, är hans eller hennes upphovsrätt inte beroende av upphovsrätten till originalverket. Men upphovsmannen har dock inte rätt att förfoga över verket på ett sätt som kränker upphovsrätten till det ursprungliga verket. För osjälvständiga bearbetningar krävs tillstånd av upphovsmannen, om verkets skyddstid fortfarande gäller.

Omfattningen av fotografiers skyddstid

Fotografens ensamrätt omfattar rätt att tillverka exemplar och göra fotografier tillgängliga för allmänheten. Den omfattar också rätten bearbeta fotografier.

4. Moraliska rättigheter

Paternitetsrätt

Med stöd av upphovsrättslagen har upphovsmannen rätt att i överensstämmelse med god sed anges som verkets upphovsman.

Respekträtt

Enligt lagen om upphovsrätt får ett verk inte ändras eller göras tillgängligt för allmänheten på ett sätt som kränker upphovsmannens konstnärliga anseende eller egenart. Exempel på ändring av konstverk är att ändra dess färger eller att beskära det.

Ett kränkande användningssätt kan vara att använda verket för politiska eller samhälleliga syften. I rättspraxis har man som kränkande användning bland annat betraktat användning av en absolutistfotografs foto på en vinetikett, användning av en pacifistisk konstnärs verk i ett våldsamt spel och användning av en skulptur av en bildkonstnär som undvikit kommersiell användning i reklam. För reklam ska tillstånd alltid inhämtas på förhand. Detta gäller också valreklam och samhälleliga reklamkampanjer.

I Bernkonventionen om upphovsrätt formuleras de moraliska rättigheterna på följande sätt: ”Oberoende av sina ekonomiska rättigheter och även efter att ha överlåtit dem har upphovsmannen rätt att kräva att upphovsmannen erkänns samt rätt att motsätta sig att verket förvrängs, stympas eller ändras på annat sätt liksom alla kränkande åtgärder som riktar sig mot verket och skadar hans ära och heder.”

Fotografers moraliska rättigheter

Fotografen ska anges i överensstämmelse med god sed, och ett fotografi får inte ändras eller visas på ett sätt som kränker fotografen.

5. Inskränkningar i upphovsrätten

Huvudprincipen i upphovsrättslagen är att användning av verk kräver tillstånd av upphovsmannen. Användare har dock rätt att i vissa situationer som fastställs i inskränkningsbestämmelserna i upphovsrättslagen använda verk utan tillstånd av upphovsmannen. Inskränkningsbestämmelserna gäller upphovsmannens ekonomiska rättigheter. Upphovsmannens moraliska rättigheter ska dock respekteras, även om det med stöd av bestämmelserna är fritt att använda verket. Inskränkningsbestämmelserna om bildkonstverk tillämpas också på fotografiska verk och fotografier. När det gäller inskränkningsbestämmelserna är det bra att komma ihåg att de inte kan tolkas extensivt.

Användning i kritiska eller vetenskapliga framställningar

Textrelaterade bilder av offentliggjorda konstverk får användas i kritiska eller vetenskapliga framställningar. Texten ska vara primär i kritiska eller vetenskapliga framställningar som avses i bestämmelsen. Bilderna ska vara relaterade till texten samt belysa och förtydliga texten. Till exempel en recension av en utställning betraktas som en kritisk framställning.

Upphovsrättsrådet har som kritisk framställning betraktat en text där författaren har försett tolkningen av verken med personliga bedömningar och där perspektivet har varit kritiskt. Som vetenskapliga framställningar betraktas texter som har ett vetenskapligt förhållningssätt.

I tidningar eller tidskrifter vid redogörelse för dagshändelser

Textrelaterade bilder av offentliggjorda konstverk får användas i tidningar eller tidskrifter vid redogörelse för dagshändelser. Detta förutsätter dock att verket inte har framställts för återgivning i tidningar eller tidskrifter. De dagshändelser som avses i bestämmelsen behöver inte anknyta till konst, men bilden och texten förutsätts ha ett visst samband. Grunden för inskränkningsbestämmelsen är mediernas behov av att belysa dagshändelser.

 Samlingsverk som används i undervisning

I samlingsverk som används vid undervisning, såsom antologier, får textrelaterade bilder av offentliggjorda konstverk användas. Upphovsmannen har då rätt till ersättning.

Underordnad användning av verk

När exemplar av ett konstverk med upphovsmannens samtycke har varaktigt överlåtits får konstverket innefattas i fotografier, filmer eller televisionsprogram, utan tillstånd av upphovsmannen om återgivningen är av underordnad betydelse i fotografiet, filmen eller televisionsprogrammet. Användning som denna bestämmelse tillåter är att verket syns till exempel i en tv-sändning i bakgrunden till en person som intervjuas eller som del av interiören.

Återgivning av konstverk på en allmän plats

Det är tillåtet att fotografera ett konstverk som varaktigt placerats på eller vid en allmän plats. Om ett konstverk är huvudmotivet för en bild får bilden inte användas i förvärvssyfte. En bild i anknytning till text får dock publiceras i en tidning eller tidskrift.

Byggnader får fritt fotograferas. Detta innebär tvådimensionell återgivning till exempel i form av fotografier eller teckningar. Tredimensionell återgivning kräver tillstånd av arkitekten.

Visning av verk

Ägaren till ett exemplar av ett verk får offentligt visa verket utan tillstånd av upphovsmannen, till exempel på en konstutställning.

Meddelande om utställning eller försäljning

Konstverk som ingår i en samling eller ställs ut eller bjuds ut till försäljning får avbildas i meddelanden om utställningen eller försäljningen samt i kataloger. Med utställningskatalog avses ett verk som ger allmänheten information om verken. En gratis samlings- eller utställningskatalog kan framställas utan tillstånd av och ersättning till konstnären när det är fråga om en konventionell tryckt katalog. Tillstånd av upphovsmannen krävs för digitala kataloger.

Framställning för enskilt bruk

Av offentliggjorda verk får var och en framställa enstaka exemplar för sitt enskilda bruk. Framställning av exemplar av bildkonstverk får dock inte ges i uppdrag åt utomstående. En person kan själv kopiera en offentliggjord målning på väggen i hemmet men får inte låta gjuta en ägd gipsskulptur i brons utan tillstånd av upphovsmannen. Ett verk som man framställt själv får ges som gåva till en vän eller släkting, men det får inte säljas vidare.

Upphovsmannens namn och kopia

På konstverk får en annan person endast på uppdrag av upphovsmannen ange dennes namn eller signatur. Om en kopia av ett konstverket framställs eller görs tillgängligt för allmänheten ska kopian märkas så att den inte kan förväxlas med originalet.

6. Överlåtelse av upphovsrätten

Upphovsrätten kan överlåtas genom avtal. Överlåtelsens omfattning fastställs i avtalet. Om upphovsrätten inte överförts genom avtal behåller upphovsmannen den.

När det gäller omfattningen av överlåtelse av användningsrättigheter ska man bland annat avtala om följande omständigheter:

• användningssyfte, till exempel rätt att använda en teckning i en affisch eller broschyr. Då behövs nytt tillstånd och separat ersättning till upphovsmannen för användning av samma teckning på postkort och t-skjortor.
• användningstid, till exempel rätt att använda verket under tre år
• upplaga, till exempel 2 000 postkort
• användningstillståndets geografiska omfattning, till exempel Finland eller Norden
• upphovsrättsersättningens storlek
• tidpunkt då användningsrätten överförs, till exempel efter att hela ersättningen har betalats
• överlåts uteslutande eller icke-uteslutande användningsrätt (uteslutande rätt innebär att upphovsmannen inte kan överlåta motsvarande rätt till tredje part)

Enligt upphovsrättslagen får den till vilken upphovsrätt överlåtits inte ändra verket eller överlåta rätten vidare, om inte annat avtalats. Om man vill tillåta att verket kan ändras eller användningsrätten överlåtas vidare till tredje part ska man uttryckligen avtala om det.

Det är bra att ingå skriftligt avtal om överlåtelse av upphovsrätt. Upphovsrättslagen ställer dock inga formkrav på avtal om ekonomiska rättigheter. Sin moraliska rätt kan upphovsmannen med bindande verkan efterge endast såvitt det angår en till art och omfattning begränsad användning av verket.

Upphovsrätten är förhandlingsbar. Om överlåtelse av rättigheter kan man således avtala fritt, såvida lagen inte inskränker avtalsrätten, såsom när det gäller till exempel moraliska rättigheter och ersättning för vidareförsäljning.

Överlåtelse av fotografers rättigheter

Rätten till ett fotografi kan överlåtas helt eller delvis. Överlåtelse av ett exemplar av ett fotografi inbegriper inte överlåtelse av rätten till fotografiet. Överlåtelse av fotografens moraliska rättigheter har inte inskränkts.
Fotografiska porträtt:
Beställaren av ett fotografiskt porträtt har, även om fotografen förbehållit sig rätten till verket, rätt att ge tillstånd till att porträttet tas in i tidningar, tidskrifter eller biografiska artiklar, om inte fotografen särskilt har förbehållit sig rätten att förbjuda detta..

Beställda porträtt:
Upphovsmannen har inte rätt att förfoga över porträttet utan beställarens eller dennes arvingars samtycke.

Beställt fotografi:
Fotografen får rätten till ett beställt fotografi. Om beställaren vill ha rätten till ett beställt fotografi ska parterna avtala om överlåtelse av rättigheterna.

Överlåtelse av upphovsrätt i anställningsförhållande

Upphovsmannen får upphovsrätt till verk som skapats i anställningsförhållande. Genom arbetsavtal kan användningsrätten till verket överföras från arbetstagaren till arbetsgivaren. I vilken mån användningsrätten överförs till arbetsgivaren avgörs enligt anställningsvillkoren eller annat avtal.

Upphovsrättsrådet har i sitt utlåtande om upphovsrätten till verk som skapats i anställningsförhållande konstaterat att upphovsrätten överförs till arbetsgivaren i den omfattning som arbetsgivarens normala verksamhet förutsätter det, varvid upphovsmannen behåller rätten till övrig användning. Om arbetstagarens verk har använts i högre grad än vad man avtalat om eller kan påvisa när arbetet utförts är det fråga om olovlig användning av verket, varvid arbetstagaren har rätt till separat ersättning för sådan användning utöver betald lön.

Verkets ägare

Verkets ägare kan begränsa användningen av ett verk. Till exempel museer begränsar fotografering av sina verk. Ersättningar som debiteras på basis av äganderätten är inte upphovsrättsersättningar. Att man äger ett verk ger en inte rätt att bevilja upphovsrättstillstånd, utan tillståndet ska inhämtas av innehavaren av upphovsrätten.

Upphovsrätten hör till konstnären även efter överlåtelse av ett konstverk. Enligt upphovsrättslagen omfattar överlåtelse av ett exemplar av ett verk inte överlåtelse av upphovsrätten.