Konstförfalskningar

Konstförfalskningar medför skadliga konsekvenser för konstmarknaden. Förfalskningar påverkar konstnärens ställning samt konstköparens och allmänhetens förtroende för konsthandel och konstens äkthet. I värsta fall kan förfalskningar orsaka olika parter stora förluster. Därför är det viktigt att förebygga förfalskningar.

Förfalskningar medför naturligtvis också upphovsrättsliga aspekter. I artikeln nedan av Maria E. Rehbinder granskas framställning av upphovsrättslagens bestämmelser om framställning och distribution av kopia av konstverk och förfalskning i synnerhet ur konstnärens perspektiv.

Fyra huvudregler för användning av verk enligt upphovsrättslagen

En bildkonstnär kan få en begäran om att framställa en kopia av ett konstverk. Då är det bra att tänka på följande frågor:

  1. Om du vill framställa en kopia av ett konstverk ska du först inhämta tillstånd av den ursprungliga konstnären eller, om konstnären är död, av konstnärens rättsinnehavare. Utan tillstånd är det förbjudet att kopiera.
  2. Om du har fått tillstånd att framställa en kopia av den ursprungliga konstnären inbegriper tillståndet inte rätt att bearbeta verket. Bearbeta alltså inte verket utan uttryckligt, preciserat samtycke av konstnären.
  3. Tillståndet för framställning av kopia är personligt och gäller den avtalspart med vilken konstnären ingått avtal om kopiering av konstverket. Tillståndet kan inte överföras till tredje part utan en uttrycklig avtalsklausul som tillåter detta.
  4. Konstnärens namn får anges på verket endast med uttrycklig fullmakt av konstnären. Då ska namnet anges så att kopian inte kan förväxlas med originalet.

Vad är en kopia och vad är en förfalskning?

Huvudprincipen i upphovsrättslagen är att när en kopia framställs av en konstnärs verk ska tillstånd för detta inhämtas av den ursprungliga bildkonstnären eller fotografiska konstnären. Samma bestämmelse i upphovsrättslagen gäller även bildkonstverk som framställts med digitala tekniker. De som framställer och distribuerar konstförfalskningar har än så länge fokuserat särskilt på målningar. Därför använder vi här begreppet ”tavla” för bildkonstverk i stället för de upphovsrättsliga termerna.

När en kopia framställs av en tavla med konstnärens är en exakt återgivning en kopia. När en förfalskning framställs utan tillstånd är det ett brott mot konstnärens ekonomiska och moraliska rättigheter, paternitetsrätten och/eller bearbetningsrätten.

Exemplar av konstverk, till exempel illustrationer i en konstbok som ursprungligen framställts med tillstånd av konstnären eller en upphovsrättsorganisation som förvaltar konstnärens rättigheter, kan vara utgångspunkten för en konstförfalskning. En sådan förfalskning kan framställas genom att man lösgör illustrationen ur konstboken eller mappen, förser den med konstnärens signering i strid med 52 § i upphovsrättslagen och ramar in den på samma sätt som det ursprungliga grafikbladet.

Även den som offentligt visar en konstförfalskning eller säljer en förfalskning gör sig skyldig till upphovsrättsbrott eller -förbrytelse

När en konstförfalskning visas offentligt gör sig också den som ordnar detta sig skyldig till ett upphovsrättsbrott, om det övriga rekvisitet såsom förvärvssyfte och uppsåt uppfylls. Annars är det fråga om en upphovsrättsförbrytelse.

När konstförfalskningar säljs eller distribueras gör sig också distributören sig skyldig till ett upphovsrättsbrott, om det övriga rekvisitet såsom förvärvssyfte och uppsåt uppfylls. Annars är det fråga om en upphovsrättsförbrytelse.

Man får framställa en kopia av en tavla åt sig själv och två vänner

I 12 § i upphovsrättslagen föreskrivs om framställning av exemplar av verk för enskilt bruk. Av offentliggjorda verk får var och en framställa enstaka exemplar för sitt enskilda bruk (12 § 1 mom.).

Man får alltså framställa en kopia och hänga upp den på sin vägg. Enligt 12 § 3 mom. får man inte framställa kopior genom konstnärligt förfarande genom att anlita en utomstående utan konstnärens tillstånd.

Med andra ord räcker det med att man av en utomstående beställer en stor kopia av ett fotografiskt verk som omfattas av skyddstiden för att man ska bryta mot upphovsmannens rätt att framställa exemplar.

Skyddet är tidsbundet

Det upphovsrättsliga skyddet är tidsbundet, och de ekonomiska och moraliska rättigheterna till verk upphör när skyddstiden går ut. Skyddstiden är 70 år från utgången av upphovsmannens dödsår. Exempel på finländska konstnärer som inte omfattas av skyddstiden är Akseli Gallen-Kallela, Hugo Simberg och Pekka Halonen. För att använda eller bearbeta verk av dessa konstnärer behövs inte tillstånd av konstnärens arvingar.

Även för dessa så kallade klassiker gäller två bestämmelser i upphovsrättslagen. Dessa bestämmelser om skyddet för klassiker gäller anteckning av konstnärens namn på ett vilseledande sätt och användning som kränker allmänna bildningsmässiga intressen. Bestämmelserna om användning som kränker allmänna bildningsmässiga intressen har tills vidare inte tillämpats på bildkonstverk.

Man kan fritt beställa kopior av verk vars upphovsmäns dödsår infallit för över 70 år sedan. Sommaren 2004 beslagtog kriminalpolisen i Helsingfors ca 500 tavlor i Wanha Satama. Utöver konstförfalskningar visades kopior av Modigliani som alltså får framställas utan tillstånd av arvingarna, eftersom det gått över 70 år från hans död. Även sådana kopior omfattas av 52 § 2 och 3 mom. i upphovsrättslagen, enligt vilka upphovsmannens namn eller signatur inte får anges på sådant sätt på en kopia att den kan förväxlas med originalet.

Ett skyddat verk får endast signeras av konstnären

På kopior av verk som omfattas av skyddstiden tillämpas dessutom 52 § 1 mom. enligt vilket man på exemplar av konstverk endast på uppdrag av upphovsmannen får anbringa dennes namn eller signatur.

Med andra ord är det förbjudet att enligt 52 § 1 mom. att signera en målning som man själv kopierat för eget bruk. Brott mot 52 § i upphovsrättslagen dvs. olovlig signering har kriminaliserats i 56 a § 1) punkten i upphovsrättslagen. Det är fråga om en upphovsrättsförseelse om gärningen har begåtts uppsåtligen eller av grov oaktsamhet. Det är dock inte fråga om ett upphovsrättsbrott.

Beställning av konstförfalskningar är ett upphovsrättsbrott eller en upphovsrättsförseelse

Enligt 12 § 3 mom. i upphovsrättslagen är det förbjudet att låta utomstående efterbilda andra konstverk genom konstnärligt förfarande. Att låta framställa exemplar genom konstnärligt förfarande utan tillstånd av upphovsmannen är ett brott enligt 49 kap. 1 § i strafflagen, om detta görs i förvärvssyfte och så att gärningen är ägnad att åsamka innehavaren av den kränkta rätten betydande skada eller olägenhet.

Om en kopia endast beställs för att hängas upp på en vägg i hemmet och den inte används i förvärvssyfte, uppfylls antagligen inte rekvisitet för förvärvssyfte på denna punkt. Däremot orsakar olovlig framställning av ett enda exemplar av en skulptur eller målning till hemmet betydande ekonomisk skada. I detta fall bryter två personer mot upphovsrättslagen och strafflagen om rekvisitet uppfylls: kopians beställare respektive framställare.

Det må ännu preciseras att upphovsrättslagen är dispositiv dvs. förhandlingsbar rätt. En kopia av ett konstverk som framställts avtalsenligt dvs. med licens har beställts med tillstånd och alltså inte lagstridigt utan tillstånd. Olovlig beställning av exemplar kan uppfylla rekvisitet för upphovsrättsförseelse enligt 56 a § för beställarens del.

Framställning av konstförfalskningar är ett upphovsrättsbrott eller en upphovsrättsförseelse

Ur ett rättsligt perspektiv är framställning av en kopia antingen ett upphovsrättsbrott eller en upphovsrättsförseelse. De konstförfalskningar som i dag distribueras i Finland är professionellt framställda, och deras framställare måste besitta en djup bildkonstnärlig yrkesskicklighet och formell långvarig utbildning på området. Om en sådan person handlar i förvärvssyfte är det fråga om ett upphovsrättsbrott. Om personen inte handlar i förvärvssyfte är det fråga om en upphovsrättsförseelse, såvida beställaren och framställaren inte hör till den närmaste familje- och vänkretsen.

Om alltså en mor till hemmet beställer en kopia av en tavla av Dalí av sin dotter som studerar vid en konstskola är framställningen inte ens en upphovsrättsförseelse. Om en affärsman beställer en kopia av målning av Dalí av en konststuderande är det fråga om en upphovsrättsförseelse i affärsmannens fall och om ett upphovsrättsbrott eller en upphovsrättsförseelse i konststuderandens fall beroende på om beställningen involverar ersättning.

När det gäller exemplen på upphovsrättsförseelser i denna artikel gäller det att notera att gärningen ska ha begåtts uppsåtligen eller av grov oaktsamhet för rekvisitet för upphovsrättsförseelse ska uppfyllas.

Konstnären avgör om kopior framställs

Det förekommer situationer, till exempel i anslutning till porträtt, där konstnären kan bevilja tillstånd för kopiering av verk. Det förefaller dock naturligast att konstnären, om arbetssituationen tillåter, själv framställer extra exemplar och bearbetningar. När man beställer porträtt är det bra att precisera vem som framställer eventuella extra exemplar. Konstnären har enligt upphovsrättslagen ensamrätt att besluta om framställning av exemplar av konstverk.

Om någon ber om tillstånd av dig för att kopiera ett verk kan du också tänka på följande frågor: Kopieringstillstånd medför problem relaterade till konstnärens moraliska rättigheter. Tillstånd medför också risk för att kopian bearbetas senare, till exempel att den förses med signering och att märkningen att det är en kopia tas bort. Kopior av konstverk är betydligt mer långlivade än de människor som avtalade om att framställa en kopia om den framställs korrekt.

Strafflagen innehåller separata bestämmelser om förfalskning och innehav av förfalskat material, men det är temat för en annan artikel, liksom kraven på att förstöra förfalskningar.

Maria E. Rehbinder